cizziandesson

Detta har jag tänkt på länge att skriva om men har tyckt att det varit jobbigt,hemskt,sorligt och blir arg när jag tänker hur orättvist livet är i bland. Detta handlar om min underbara, snälla, goa, fina moster Carina. Hur hennes liv ändades på bara några seckunder.......Det är kan vara jobbigt att läsa så ni vet det.......

Det va 9 januari 2001 (exakt 8 årsen i dag) Carina är på väg till sitt jobb. Hon bor i Fagehult och jobbar i Habo. Ca 1 mil har hon dit.
De varnar för halka på vägarna.
Nina lyssnar på raido å nynnar me, Hon kommer till en korsning med STOPP tecken. Hon försöker stanna bilen men bilen bara glider rätt ut i vägen på en annan bil som kommer på den vägen. De blir stående på vägkanten me bilarna. Nina sitter fast, den andra föraren försöker hjälpa henne. Men då kommer det en bil bakifrån å kör in i Ninas bil. Nina flyger ur bilen genom framrutan landar på vägen framför bilarna.
Hon minns som tur inget av detta. Det är den andra föraren som berättat......När hon ligger där på vägen så ringer de andra till ambulans. När de står där å ringer så kommer det helt plötsligt en bil till farande i full fart. Å där ligger Nina. Hon fastnar  under den bilen å skrapas under bilen. Bilen stannar inte äns å kollar hur det gick...................
Carina är till och med vidmeddvetande när ambulansen hämtar henne. Hon kan säga va hon heter. Hon va skalperad, håfästet å håret hängde på sidan på henne. Kläderna va helt sönder slitna efter hon skrapats på vägen.
Huden va full med asfalt.
De ringer Carinas anhöriga......Nina sövdes ner i väntan på förbätring. Nu börjar den eviga väntan....
Jag såg aldrig henne precis efter men det finns bilder på henne men jag vill inte se. Man kunde inte se att det va hon har de berättat. Mamma va helt förstörd. Jag försökte trösta men va kan man göra ? Bara vänta å se.
De trodde aldrig att hon skulle överleva detta, de som jobbade med henne. Men Nina är en KÄMPE. Hon överlevde minsann =). Men det blev många operationer å lång sjukhusvistelse. Tyvärr så blev hon förlamad i benen. Men hon överlevde detta. Å man var sååååå glad =).

2007
Carina hittar en knöl i sitt ena bröst. Stor som en pingisboll. Vet inte hur hon kunnat missa det. Men hon får tid redan dagen efter å kolla upp det.
Det va bröstcancer.............
Det hade spridit sig till lymfkötlarna i armhålan. De operarar bort tumören å det som spridit sig.
Hon får ta cellgifter....Det verkade gå vägen denna gången för henne =).
Som sagt hon är ju en KÄMPE.
Efter det så blir hennes man Tommy dålig. Får åka amulans in. Hjärtinfarkt. Han opereras.
Några kärl var igentäppta. Men en sån operation är rätt smidig i dag. Men vilken otur denna familjen har.
Stackas deras barn. De har 2 pojkar, kim 20 år Marcus 17 år. De har fått vara med om mycket.

2008
Carinas ben rycker konstigt, hon är ju förlamad i benen så hon har ingen känsel. Tycker det känns konstigt så de åker in å kollar upp det.
Cancern har spridigt sig till skelettet och levern...........
Å hur ska detta gå.??? Vi vet inte än....
Hon går på cellgifter igen. De har gett henne 3-5 år kvar att leva. Urch det är så hemskt. Hur mycke ska hon behöva vara me om. Men hon säger att hon mår bra, men inte av cellgifterna. De mår hon inte bra av.
Hon är världens snällaste människa, så omtäksam, gullig, barnkär, rolig mm mm.
Vet inte va jag ska skriva mer men hon är ju trotts allt en KÄMPE.
Kan hon klara detta oxå?????
Älskar henne så mycke, vill så gärna att hon ska klara detta oxå. Hoopas bara hon vet att vi bryr oss så mycke om henne. Det är så svårt i bland när man träffar henne att inte börja gråta el att inte visa något alls.Vet inte i bland va man ska säga men jag tror nog att hon vet.....
Men man kan inte låta bli att undra hur hon tänker å känner. Kan hon sova på natten utan mardrömmar?
Man bara undrar, hon säger ju  inte hur hon mår direkt eller hur hon känner. Men hon har en hon går och pratar med men hjälper det ?? Tror inte det skulle hjälpa mig i alla fall. Undra hur hon tänkte tex i jul? Är detta min sista el har jag bara några jular kvar. Eller om sommarnen är detta min sista? Eller någon av mina sista???
Man kan nog inte tänka sig in i den situationen utan att varit med om det själv.......
Urch men det är så hemskt!!!

Livet kan ändras så fort, va rädda om varandra och kör försiktigt när det är halt.

Ha en bra fredag

kram

kanske inte så rolig läsning men jag ville bara skriva av mig!!!!!